Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•166
kunna tåla mig. Och därmed måste jag hålla till godo
och tåligt lida denna försmädelse, liksom andra fromma
män ha måst lida före mig.
Kristen: Men har du aldrig givit människorna
anledning att kalla dig så?
Biavsikt: Nej, aldrig, aldrig! Det värsta jag gjort,
som kunnat giva dem anledning till att giva mig detta
namn, är att jag alltid haft den lyckan att kunna rätta
mitt omdöme efter tidsförhållandena, hurudana dessa än
ha varit, och det är just detta jag har att tacka för mina
framgångar. Men om sålunda denna världens goda har
tillfallit mig, så räknar jag det som en välsignelse, och
elaka människor ha därför ej rätt att smäda mig.
Kristen: Jag kunde just tro, att du var den mannen,
som jag hört omtalas. Och för att säga dig, vad jag
tänker, så är jag rädd, att det där namnet tillkommer
dig med större rätt än du vill låta påskina.
Biavsikt: Ja, om du nödvändigt vill tro det, så kan
jag ju inte hjälpa det. Men om du tillåter, att jag
sluter mig till ert sällskap, så skall ni finna, att jag är en
angenäm reskamrat.
Kristen: Om du vill vandra med oss, måste du gå
mot vind och ström, men det är ju emot din natur, efter
vad jag hört. Ävenså måste du då kännas vid
kristendomen, icke mindre då den går klädd i trasor, än då
den går i silvertofflor, ja, stå fast vid den, så väl då
den är slagen i fjättrar och järnkedjor, som då
människorna klappa händerna åt den på gatorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
