Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
hade blivit insläppta, började hon lägga sig nt för
Barmhärtig, sägande:
»Jag har med mig en väninna, vilken ännu står
där ute. Hon har dock kommit hit av samma orsak
som jag och är nu mycket modfälld, ty hon tror att
hon kommit utan att vara efterskickad, då jag
däremot blivit inbjuden av min makes Konung.»
Barmhärtig började nu bliva mycket otålig, ty
varje minut tycktes henne så lång som en hel timme,
och innan Kristinna ännu hade hunnit att göra några
vidare förböner för henne, började hon att själv bulta
på porten. Och hon bultade så hårt, att Kristinna
ryckte till.
»Vem är det?» frågade portvakten.
»Det är min väninna», svarade Kristinna.
Då öppnade han porten och tittade ut, varvid han
fick se Barmhärtig, som av fruktan för att porten
ickeskulle öppnas för henne, medvetslös hade sjunkit ned
på dörrtröskeln.
Portvakten tog nu hennes hand och sade:
»Flicka, stå upp!»
»Ack», svarade hon, jag är så svag, att det knappast
finns något liv i mig.»
Men då rigtade han till henne de ord, som
profeten en gång hade uttalat:
»’När min själ försmäktade i mig, då tänkte jag på
Herren, och min bön kom till dig i ditt heliga tempel."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
