Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■129
begåvo sig därifrån. Vishet och Fromhet skulle
emellertid följa dem ett stycke på väg.
Då de kommo till porten, frågade Kristinna
portvakten, om det på sista tiden varit någon, som hade
gått förbi.
»Nej», svarade lian, »det är nu ganska länge sedan,
som en vandringsman gick förbi här. Men han
berättade för mig, att rövare nyligen hade uppenbarat
sig på kungliga landsvägen och där förövat en del
plundringar. Han sade, att de emellertid redan voro
tillfångatagna och att de inom kort skola ställas inför
rätta.»
Härvid blevo Kristinna och Barmhärtig rädda,
men då sade Matteus:
»Kära mor, inte behöver du vara rädd, så länge
vi ha Stort Mod till följeslagare och beskyddare.»
Då- lugnade de sig, och Kristinna vände sig till
portvakten och sade:
»Jag är dig mycken tack skyldig för ali den
vänlighet, som du har visat mig, alltsedan jag kom hit,
och ävenså för den kärlek och välvilja, varmed du
har bemött mina. barn. Jag vet icke, på vad sätt
jag skall kunna löna din stora godhet mot oss. Jag
hoppas dock, att du vill mottaga denna lilla gåva
såsom ett bevis på min högaktning för dig.»
Därvid lade hon i hans hand en gyllene ängel,
som han bugande mottog, sägande:
(28) 9 — Kristinnas ff sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
