Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■142
liksom vore den ihålig; de hörde även ett slags
väsande läte som av ormar, men de kunde dock icke
se något ännu. C4ossarna började nu klaga, sägande:
Ȁro vi icke snart vid slutet av denna hemska
dal?»
Men deras följeslagare uppmanade dem att fatta
mod samt att se sig väl för, så att deras fötter ej
snärjdes i någon snara.
Om en stund började Josef att känna sig
illamående, men jag tror nästan, att det endast var
förskräckelse. Hans mor gav honom emellertid ett glas
av det vin, som hon hade fått av uttolkaren, samt
därefter tre av de piller, som doktor Skicklig hade
tillagat, varpå gossen började att känna sig bättre.
Därefter fortsatte de sin vandring, tills de kommo
ungefär mitt i dalen. Då sade Kristinna:
»Jag tycker, att jag ser någonting där borta på
vägen framför oss, någonting som till sin skapnad är
vidunderligare än allt, vad jag tillförne har sett.»
»Kära mor», sade Josef, »vad är det?»
»Det är någonting vederstyggligt, mitt barn»,
svarade hon, »någonting mycket vederstyggligt.»
»Men», frågade han vidare, »vad är det likt?»
»Åh, jag kan alis ej säga vad det är likt», svarade hon.
Och nu hade det vidunder, som Kristinna tyckte
sig se, kommit dem mycket nära, varför hon
utropade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
