Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■148
ty inom ett ögonblick komma vi att vandra bland
utlagda snaror.»
Och de gjorde, som han sade dem, samt gingo
så varsamt de kunde, men de blevo ändå mycket
besvärade av snarorna. När de nu hade kommit
mitt in ibland dem, så fingo de syn på en man, som
låg nedkastad i diket på vänstra sidan om vägen,
vars kropp var mycket illa tilltygad och stympad.
Då sade vägvisaren:
»Detta är Vårdslös, en man, som för någon tid
sedan. färdades denna vägen fram. Han har
emellertid nu legat så där ganska länge. När han fastnade
i snarorna och slog ihjäl sig, hade han i sitt sällskap
en viss Varsam, men denne undkom faran. Ni kunna
ej föreställa eder, hur många det är, som blivit
dödade på detta ställe, och likväl äro människor så
dåraktigt dumdristiga, att de, utan att tänka sig för
och utan att medtaga någon vägvisare, begiva sig ut
på pilgrimsfärd. Stackars Kristen! Det var ett
underverk att han icke fastnade i dessa snaror. Men
Gud älskade honom, och han var dessutom en from
och god man, eljest skulle han aldrig oskadd ha
kunnat komma härifrån.»
Pilgrimerna närmade sig nu slutet av dalgången,
men just på det ställe, där Kristen på sin vandring
hade sett hålan i berget, där kom nu jätten
Spetsfundig ut emot dem. Denne Spetsfundig brukade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
