Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fägnat k där, så uppmanade man honom att fortsätta
färden samt upplyste honom även om den väg, han
skulle gå. Och han vandrade tills han kom till vårt
hus. Men på samma sätt, som han hade uppfört
sig vid den trånga porten, så uppförde han sig också
nu vid min husbondes, Uttolkarens, hus. En lång
tid gick han utanför i kylan, innan lian vågade bulta
på. Och likväl ville lian ej heller gå tillbaka.
Nätterna voro nu långa och kalla och ban frös nog
mycket, men ban vågade dock ej, som sagt, bulta
på, ehuru han hade med sig en böneskrift till min
husbonde, att denne skulle taga emot honom ocli
undfägna honom efter husets förmåga samt därefter giva
honom en stark och tapper följeslàgare på vägen,
emedan han själv var en så harhjärtad man. Trots
detta så vågade lian dock ej giva tillkänna, att han
stod utanför dörren, utan stod där tills ban var
nästan ihjälfrusen. Ja, hans misströstan var så stor, att,
fastän ban såg flera andra slippa in i huset, emedan
de bultade på dörren, så var ban ändå rädd för att
våga försöket. Slutligen råkade jag att se ut genom
ett fönster, och då jag därvid blev varse en man,
som låg på marken utanför dörren, så gick jag ut
till honom och frågade, vad han ville och vem ban
var. Men då kommo tårarna i ögonen på honom,
stackars man, och så förstod jag, vad ban önskade.
Jag gick därför in och omtalade förhållandet. Då min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
