Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■179
Jag har hört människor, som skrävlande ha
skrutit med, vad de skulle göra för stora bedrifter, om
de stötte på något hinder, men vilka — till och med
vid falskt alarm — helt plötsligt ha övergivit både
tron, pilgrimslivet och alltsammans.
Medan pilgrimerna nu vandrade vägen framåt,
så kom där en man springande emot dem, och han sade:
»Mina herrar och ni, som höra till det svagare
könet, om livet är eder kärt, så laga att ni komma
härifrån, ty det finnes rövare här i trakten.»
Stort Mod: Det måste vara samma bovar, som
för någon tid sedan överföllo Klentro. Nåväl, vi äro
redo att möta dem.
Så gingo de vidare. Men vid varje krök, som
vägen gjorde, och vid varje gångstig, som stötte till
densamma, sågo de sig mycket uppmärktsamt
omkring, om icke rövarna möjligen där lågo på lur.
Men antingen hade dessa hört omtalas, att pilgrimerna
till följeslagare hade Stort Mod, eller också hade de
fått sikte på några andra att förfölja, ty Kristinna
och hennes sällskap lämnade de i fred.
Emellertid uttryckte Kristinna nu en önskan, att
de snart måtte komma till något härberge, ty både
hon och hennes barn voro mycket trötta.
»Endast ett litet stycke framför oss», svarade då
Redlig, »ligger ett sådant, och där bor en mycket
aktningsvärd lärjunge vid namn Kajus.» (Rom. 16: 23.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
