Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■192
Då sade den gamle Redlig:
»Den synden dräpa vill förvisst
av nåden övervinnas må.
Dö måste den, som vill till sist
ett högre liv därovan nå.»
»Det var riktigt», sade Kajus. »Denna gåta
meddelar oss både en god lärdom och en erfarenhet. Ty
för det första har människosjälen alis ingen förmåga
att sätta sig emot synden, förrän nåden uppenbarar
sig och övervinner den med sin härlighet. Dessutom,
om synden är satans rep, vari själen ligger bunden,
huru skall hon då kunna göra motstånd, innan hon
är fri från dessa bojor? För det andra kan ingen,
som har vare sig förnuft eller nåd, tro, att en
människa, som är slav under sina onda begär, kan vara
ett levande bevis på nådens verk. Och medan jag
nu kommer ihåg det, vill jag berätta för er en
historia, som är väl värd att höra.
Det var en gång två män, av vilka den ene var
ung och den andre gammal. Dessa begåvo sig
tillsammans ut på vandring till den himmelska staden.
Den förre hade på grund av sin ungdom att kämpa
«mot ett mycket stort begär till denna världen, under
det att den gamle mannen ej hade så stora frestelser
att motstå, emedan hans begär hade mattats på
samma gång som hans krafter enligt naturens lag med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
