Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■205
Försagd: Jag är dig mycket tacksam för din goda
avsikt, men någon krycka har jag ej lust att begagna,
förrän jag blir halt. I nödfall torde den dock kunna
tjäna som tillhygge mot någon hund.
Ofärdig: Om vare sig jag själv eller mina kryckor
kunna vara dig, käre Försagd, till någon som hälst
nytta, så stå vi gärna till ditt förfogande.
De begåvo sig emellertid nu i väg, varvid Stort
Mod och gamle Redlig gingo först, därefter Kristinna
med sina söner och sonhustrur och sist Försagd samt
Ofärdig på sina kryckor.
Och när de sålunda vandrade vägen framåt, sade
Redlig till Stort Mod:
»Käre Stort Mod, skulle du inte nu vilja berätta
oss något om de pilgrimer, som före oss ha vandrat
denna vägen. Det skulle kanske kunna komma att
bli oss till nytta.»
Stort Mod: Jo, -mycket gärna. Jag förmodar, att
ni allesammans ha hört, hurusom Kristen råkade ut
för Apollyon i Förödmjukelsens dal, ävensom huru
svår vandringen genom Dödsskuggans dal var för
honom. Ävenså tror jag säkert, att ni ha hört talas
om huru Trofast frestades av fru Lättfärdig, Den
förste Adam, Oförnöjsam och Blygsel, vilka äro fyra
av de svekfullaste skälmar, som en människa gärna kan
råka ut för på denna vägen.
Redlig: Ja, nog har jag hört talas om allt detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
