Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinnas Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■232
het, Misströstan och Skyldig på flykten, då dessa höllo
på att råna Klentro. Denne hans son hade nu fått
sig den där platsen anvisad, för att lära pilgrimer,
huru de med sin tro skola kunna röja ur vägen alla
de svårigheter, som de möta. (Mark. 11:23, 24.)
»Jag känner honom», sade Stort Mod. »Det är en
man, som vida överträffar många andra.»
Därpå förde herdarne dem till ett annat ställe,
som hette berget Oskuld. Där sågo de en maxi, vilken
var helt och hållet vitklädd, samt två andra män,
Fördom och Illvilja, vilka ständigt kastade smuts på
honom. Men se, huru mycket smuts de än kastade
på honom, så föll den dock om en liten stund av
honom igen, och hans kläder voro åter lika vita och
rena, som om aldrig någon smuts hade blivit kastad
på dem.
»Vad betyder detta», frågade pilgrimerna.
»Denne man», svarade herdarne, »heter GudaktigT
och klädnadens färg betecknar renheten i hans liv.
De, som kasta smuts på honom, äro sådana, som hata
honom för hans rättrådiga levernes skull. Men på
samma sätt som ni se, att smutsen icke fastnar på
hans kläder, så är det också med dem, som leva ett
verkligt rättskaffens liv här i världen. Vem det än
må vara, som försöker att smutskasta sådana
människor, så skola dock alla hans bemödanden vara
fåfänga, ty inom kort skall Gud låta deras oskuld bryta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
