Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Små trollkonster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Odlingen av denna rotfrukternas konung — el-
ler president, allt efter läsarens partifärg — är yt-
terst enkel. Fröet sås tämligen sent på våren,
då de unga plantorna icke tåla minsta frost. Jor-
den bör vara ganska lucker och kraftig, men på
inga villkor nygödslad med naturlig gödning. Där-
emot kräves nog en kalistark konstgödsling, ,om
man vill ha god skörd. För övrigt gallras och
skördas sockerbetorna alldeles som rödbetor.
De upptagna betorna rengöras grundligt och
krossas, t. ex. i en frukt- eller bärkvarn,, och
betmassan uppblandas med 30—40 % vatten samt
omröres och får stå något, varunder den antar
en brunviolett färg. Vätskan avhälles och silas,
och återstoden pressas i en fruktpress eller på
annat sätt, så att all saft rinner ut. Pressrestema
duga till fjäderfäfoder (se nästa kapitel) och äro
ett ganska värdefullt sådant. Saften åter hälles
i en kittel och uppvärmes till 85° samt blandas
med kalkvatten (1 o/o kalk av betornas vikt). Se-
dan höjes värmen långsamt tills vätskan kokar
upp. Härigenom avskiljas åtskilliga ämnen, bl.
a. ammoniak, och ett smutsgrått skum bildar sig
på ytan, på samma gång en bottensats utfälles.
Man kan antingen skumma vätskan med slev eller
— ännu hellre — avtappa den klara, gula saften
med en hävert. Denna saft innehåller visser-
ligen något sockerkalk i upplöst tillstånd och bor-
de rätteligen ytterligare renas genom inledning av
kolsyra; men detta låter sig svårligen göra i hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
