Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betlehems barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETLEHEMS BARN
blomma. Inga stora bragder ska komma att utövas. Inga
härliga segrar ska vinnas, och ingen lysande triumfator ska
tåga opp på Kapitolium. Det ska inte mera ges något att
längta efter för en tapper man."
Och krigsknekten, som alltjämt hoppades att snart få
uppleva nya krig och att genom hjältedater svinga sig upp till
makt och rikedom, kände sig så uppretad på den lille
treåringen, att han hotande sträckte spjutet efter honom, nästa
gång han sprang förbi.
En annan dag åter var det varken bin eller liljor, som
den lille sökte att bistå, utan han företog sig något, som
föreföll krigsknekten ännu mycket mer onödigt och
otacksamt.
Det var en förfärligt varm dag, och solstrålarna, som föllo
på soldatens hjälm och harnesk, upphettade dem så, att det
kändes, som bure han på sig en dräkt av eld. För de
förbigående såg det ut, som om han skulle lida förskräckligt av
värmen. Hans ögon stodo blodsprängda ut ur huvudet, och
skinnet på hans läppar skrumpnade, men krigsknekten, som
var härdad att utstå den brännande hettan i Afrikas öknar,
tyckte, att detta var en småsak, och det föll honom inte in
att flytta sig från sin vanliga plats. Han fann tvärtom behag
i att visa de förbigående, att han var så stark och uthållig,
att han inte behövde söka skydd mot solen.
Medan han på detta sätt stod och nära nog lät sig stekas
levande, kom den lille gossen, som brukade leka på fältet,
plötsligen fram till honom. Han visste väl, att legionären
inte var någon av hans vänner, och han brukade akta sig
för att komma inom räckhåll för hans spjut, men nu sprang
han ända fram till honom, betraktade honom länge och noga
och skyndade därpå i full fart bortåt vägen. När han om en
stund kom tillbaka, höll han båda händerna utbredda som
en skål och förde på så sätt med sig ett par droppar vatten.
"Månne barnet nu har tagit sig det orådet före att
springa och hämta vatten åt mig?" tänkte soldaten. "Det
saknar verkligen allt förstånd. Skulle inte en romersk
legionär kunna tåla en smula värme? Vad behöver den där
pilten springa omkring för att hjälpa dem, som ingen hjälp
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
