Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga Veronikas svetteduk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HELIGA VERONIKAS SVETTEDUK
händer och fötter voro omlindade med vita bindlar, men ur
bindlarna framstucko halvt borttärda fingrar och tår. Och
denna människas kläder voro dammiga och tillsölade. Man
kunde förstå, att han inte var i stånd att gå upprätt, utan
hade måst krypa ut på terrassen. Han låg med slutna ögon
längst borta vid balustraden och rörde sig inte, när slaven
och Faustina kommo gående.
Men Faustina viskade till slaven, som gick före henne:
— Vad, Milo, hur kan en sådan människa finnas här på
själva kejsarterrassen? Skynda dig att skaffa honom
härifrån !
Men knappast hade hon sagt detta, förrän hon såg slaven
buga sig till marken för den liggande, eländiga människan.
— Cesar Tiberius, sade han, jag har äntligen en glad
nyhet att bringa dig.
I detsamma vände slaven sig mot Faustina, men härvid
ryggade han förvånad tillbaka och kunde inte få fram ett
ord vidare.
Han såg inte mer den stolta matronan, som hade sett så
stark ut, att man hade kunnat vänta, att hennes ålder skulle
komma att nå upp till en sibyllas. I detta ögonblick hade
hon sjunkit tillhopa i maktlös ålderdom, och slaven såg
framför sig en böjd gumma med skum blick och famlande
händer.
Ty Faustina hade visserligen hört, att kejsaren skulle vara
förskräckligt förändrad, men hon hade dock inte ett
ögonblick upphört att tänka sig honom som den starke och
kraftige man han var, när hon sist såg honom. Hon hade
också hört någon säga, att denna sjukdom skulle verka
långsamt och att den behövde åratal för att förvandla en
människa. Men här hade den fortskridit med sådan
våldsamhet, att den hade gjort kejsaren oigenkännlig endast på
ett par månader.
Hon stapplade fram till kejsaren. Hon förmådde inte tala,
utan stod tyst och grät bredvid honom.
— Är du nu kommen, Faustina? sade han då utan att
öppna ögonen. Jag ligger och inbillar mig, att du står här
6. — Lagerlöf, Kristuslegender. — Kejsarn av Portugallien. gj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
