- Project Runeberg -  Krona och Törne /
7

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

III och hans motståndarinna den falska och
ärelystna Katarina II af Kyssland.

Inom hela finska armen var David Kojskinens
namn högt aktadt och värderadt. De nästan otroliga
prof på tapperhet och mod, som han vid alla tillfällen
ådagalagt hade vid hans namn fästat en nästan sagolik
bjeltegloria, och när han efter krigets slut på det
bestämdaste afslog alla erbjudna nådevedermälen och
befordringar och helt anspråkslöst drog sig tillbaka till
sitt torftiga hemman vid stranden af Kymmeneelf för
att återtaga sitt arbete med den från fädren ärfda
torf-van, så bidrog denna nästan exempellösa oegennytta
att än ytterligare stegra hans landsmäns beundran för
den ovanlige mannen och göra hans namn till ett af
de mest populära inom Finland.

Efter freden i Wärälä och innan de finska
trupperna hem förlofvades hade general Stedingk erhållit i
uppdrag att å konungens vägnar utdela de medaljer
och ordensdekorationer, som blifvit tillerkända det
finska armebefälet och gemenskapen.

David Kojskinen tillhörde Nylands dragoner, detta
tappra regemente, på hvars fanor lästes de minnesrika
namnen: "Narva, Klissov, Praaga, Gadebusch", med
årtalen "1700, 1702, 1705 och 1712". Regementet
stod uppstäldt i fyrkant och i dennas midt befann sig
general Stedingk omgifven af sin stab. Med hög röst
framkallade han den ene efter den andre af de
officerare, hvilka skulle dekoreras och fäste på deras bröst
en guldmedalj eller svärdsordenstjerna.

Slutligen hördes generalen utropa namnet: David
Kojskinen.

Löjtnant Kojskinen, en högväxt man om några och
femtio år, en kraftfull krigargestalt med ett
imponerande yttre, ett ädelt ansigte med öppna och rena drag,
trädde fram till generalen, i hvars hand en
tapperhetsmedalj i guld och en svärdsordensstjerna blixtrade.
"En belöning till er för utmärkt tapperhet och mod,"
yttrade generalen i det han beredde sig att fästa
dekorationen på Kojskinens bröst, Denne gjorde en af’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free