- Project Runeberg -  Krona och Törne /
16

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blifvit förändradt. Ehuru blott några och tjugu år
gammal föreföll han att vara en fyrtio års man, till en
sådan grad hade han åldrats.

Kojskinen suckade tungt. Sonens förändrade
utseende gick honom djupt till hjertat. Den osäkra
framtid han gick till mötes oroade honom. I hvilket
främmande land skulle väl sonen finna en fristad? Det
enda yrke han blifvit uppfostrad till var krigarens.
Uti Europa brann krigslågan och för den unge mannen
borde det ej blifva svårt att finna anställning som
soldat. Armar, som kunde föra ett svärd, behöfde man
öfverallt och för en tapper och talangfull officer var
ej framtiden förlorad.

Plötsligt bröt Kojskinen tystnaden.

"Jag har en fråga att göra dig," yttrade han till
sonen, "hvilken jag önskar att du ville upprigtigt
besvara."

"Fråga, min far, och ni skall få veta sanningen."

"Har du besökt Brahelinna, sedan du lemnade
Sveaborg?"

En stark rodnad uppsteg på den unge mannens
kinder. Brahelinna var den Jägerhornska familjens
stamgods och det ställe hvarest fröken Karin Jägerhorn
uppehöll sig jemte mor och syskon.

"Ja, min far, jag aflade ett kort besök på detta
ställe," svarade den unge mannen med låg röst. "Min
kärlek till fröken Jägerhorn har ej blifvit minskad
genom det öde som drabbat mig. Jag ville än en gång
återse henne och bjuda henne mitt farväl för alltid."

"Och huru mottog hon dig?" sporde fadern i det
han skarpt betraktade sonens ansigte.

"Hon var sjuk och kunde ej mottaga mig. Jag
sände henne min helsning och lemnade gården."

"Du tror ej att denna sjukdom blott var en
föregiven ursäkt för att undvika ett möte med dig?"
frågade Kojskinen. "När kärnan är tagen ur frukten,
bortkastar man skalet. Du kunde ej mera vara dem
till någon nytta och man ville ej vidare veta utaf dig.
Du har från början till slut blifvit bedragen. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free