- Project Runeberg -  Krona och Törne /
198

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198 KRONA OCH TÖRNE.

fienden, utan i likhet med oss segrar eller faller," ljöd
svaret.

"Han har gifvit detta löfte," svarade Sojni.

"Må han då blifva en af de våra."

Sedan männen afgifvit detta svar, gick Akka fram
till Alarik. I den venstra handen bar hon en liten
konstfullt utskuren och sirad skål af trä, i den högra
en smal och skarp knif. Framkommen till den unge
finnen uppvek hon linnet på hans venstra arm, gjorde
i den en lätt skåra med knifven samt lät derefter
några droppar blod från Alariks sårade arm nedfalla i
skålen. Derefter gick hon fram till elden och kastade
skålens innehåll i lågorna.

"Om du bryter det löfte du nu gifvit i närvaro
af dessa män, så måtte djefvulen taga ditt lif och
förtära det likasom jag nu offrat ditt blod åt eldens
konung."

"Ske alltså," utropade männen. "Akka har talat
väl."

Alarik intog jemte männen sin plats kring elden.
En post utsattes och en qvart efter det uppträde vi
skildrat inslumrade hela skaran med undantag af
Alarik, som vaken drömde om henne, som han förlorat,
den sköna Olga Savilaks.

Vid denna tid på året herskar på dessa höga
latituder ingen natt. Efter solens nedgång råder blott
en kort skymning för att strax derpå utbytas mot en
ny dag. Solen blickar, så att säga, med ett halft öga
öfver horizonten. Lifvet i naturen slumrar ej,
fågelsången tonar hela dygnet i ända och man tycker sig
lefva ett dubbelt lif under denna nordens korta men
hänförande sommartid.

Redan tidigt gjordes allarm i lägret, ty man
väntade hvarje ögonblick att få se Tiainen anlända med
huvudstyrkan. Ändtligen förkunnade hästars
gnäggande och slamret af vapen att kareler-höfdingen var
i antågande och man skyndade att med glädjerop helsa
honom och hans folk välkomna. Den skara han förde
med sig uppgick till cirka 400 man, Tiainen hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free