Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT DRAMA I SKOGEN. LARM I LÄGRET. 203
jag såg dem. Som yngling gjorde jag dem ett besök
på Pulkis gård. Det var under förra kriget och
Koj-skinen jemte hans son, min kusin, voro båda vid
hären. De drabbades af en stor, en ofantlig stor sorg.
Deras ende son blef lockad att deltaga i
Anjalaför-bundet och som förrädare dömd till ständig landsflykt.
Jag beklagade honom ty han var i själ och hjerta en
rättskaifens man fastän lätt ledd och svag till
karakteren.’’
"Och har man aldrig erhållit några underrättelser
hvad det blifvit utaf honom?" sporde Ranck, som med
synbart intresse afhört Tiainens ord.
"Mig veterligt är hans öde fullkomligt okändt,"
svarade Tiainen. "För ett par år tillbaka hade jag
ett bref från den gamle Kojskinen. Han berättade
deruti att han ej erhållit några upplysningar om
sonen, sedan denne för längesedan upphört att skrifva
till föräldrarne. De sörjde honom som död och det
är äfven det troligaste att så är förhållandet."
"För en vanärad man är döden en ren
välgerning," yttrade Hanna Tiainen. "Min olycklige
slägting var brännmärkt för hela lifvet. Han hade
ingenting att lefva för. Frid vare öfver honom."
"Han hade mycket att lefva för, han hade att åter
upprätta sin förlorade heder," svarade Ranck med
eftertryck. "Felet han begått var en ungdomsförvillelse,
som stod att godtgöra. Jag vill innerligt önska, att
han ännu är vid lif och en gång återvänder med
högburet hufvud och som en återupprättad man.’1
Man talade ej vidare i detta ämne. En gång
sporde Hanna om Rancks föräldrar. Han svarade helt
kort att båda voro döda och att han stod ensam i
verlden. Hon såg att han blef upprörd och ombytte
samtalsämne. För första gången gjorde Pavo sin
husbonde ett besök. Den reslige tjenaren liknade mera
ett ifrån grafven uppståndet spöke än en menniska.
Hans kropp var till ytterlig utmärglad och ansigtshyn
blek, nästan gulaktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
