Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAPPO. ÅTERIGEN HAN SOM BAR^KRONAN. 223
dess ej utrotats. Äfven jag hade en son," tillade den
gamle med en djup suck, "som kunnat blifva
någonting utaf, om han ej råkat i den Jägerhornska
familjens händer. Men vi skola ej tala härom, det som
har gått förloradt kan ej mera återvinnas."
Veteranen aflägsnade sig. Ranck såg tankfull och
drömmande efter honom.––––––
Vid middagen sammanträffade Ranck och majoren.
Den sistnämndes ansigte strålade af fröjd.
"Allt har gåu som det borde när det gälde en
person med er meritlista,^ yttrade han. "Öfversten ser
med nöje er befordran och redan i morgon afgår
förslaget om er utnämning till konungen på Åland. Snart
hoppas jag få helsa er såsom medlem af vår
officerskår. Alla dem jag talat vid erkänna det rättvisa i er
befordran och helsa er med nöje som sin kamrat. Er
resa som kurir föll isynnerhet von Döbeln i smaken.
Det var ett äfventyr, sade han, som han med nöje velat
dela. Tiainen, jemte er följeslagare den tappre Ojan
Pavo hafva båda erhållit förtjenst-medaljen. Sjelf har
jag blifvit befordrad till öfverste-löjtnant, en heder,
som var både oväntad och oförtjent. Nu har ni fått
veta både många och goda nyheter och nu slå vi oss
i god ro ned vid middagsbordet."
Ungefär 14 dagar derefter anlände en kurir från
konungen medförande åtskilliga mer och mindre
vigtiga order och handlingar. Bland de sistnämnda
befann sig Rancks, af konungen undertecknade, fullmakt
att vara löjtnant vid Björneborgs regemente. När von
Döbeln med några kärnfulla ord öfverlemnade detta
bevis på erkännande af hans förtjenster till Ranck,
kunde denne ej bemästra sin rörelse utan föll i en
häftig gråt. Han kunde endast tacka med en bugning
och aflägsnade sig skyndsamt för att i ensamheten
ostörd få öfverlemna sig åt sina känslor. Man
förvånade sig öfver denna känslofullhet hos en man hvars
karakter blifvit stålsatt under krigets vilda bardalekar,
men man reflekterade ej länge deröfver.
"Första hälften af det mål jag utstakat för mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
