Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 KRONA OCH TÖRNE.
ser Adlercreutz segerns blodiga lager ryckas ur hans
hand. Mot höjderna af Oravais rullar stridens vågor
tillbaka. Helsinge regemente fördröjer genom ett
tappert anfall nederlaget, men allt motstånd är förgäfves,
ammunitionen är förbrukad, krafterna uttömda.
Öfverstelöjtnant Drufva och majoren friherre Sture betäcka
jemte friskaremännen återtåget. Dessa kämpa med den
yttersta förbittring. Tiainen och den gamle Pojhan
Pojka nedmeja med sina klubbor fiender som ax. I
den vildaste oordning äro vänner och fiender hopade
om hvarandra. Veteranerna med den gamle
Kojski-nen samla sig och kämpa som fordom spartanerna
under Leonidas. Ranck blöder ur flera sår och liknar
mera en blodig vålnad än en menniska. Skott,
kolf-slag och bajonettstötar, sabelhugg och pikstyng utdelas
och falla som hagelskurar. Detta hjeltemodiga försvar
räddar finnarnes venstra flygel, som i god ordning
drager sig tillbaka. Den högra deremot är omringad på
alla sidor och trängd ned mot hafvet. Svenskar och
finnar äro blandade om hvarandra, förvirringen, skriket
och vapenbullret har nått sin höjd. I ett ögonblick
lifvas dessa truppers krafter och mod. De samla sig
tillhopa och göra ett förfärligt bajonettanfall på
fiendens massor. Allt måste vika för denna handfull
modige män, som hellre offrar sitt lif än lemnar det åt
fienden. Högar af lik betäcka vägen der de frambryta
genomborrande de ryska skarorna; de som ej falla
lyckas förena sig med hufvudhären. Solen som belyst
denna fjorton timmars långa, blodiga och till det
vansinnigaste raseri gränsande strid, har gått ned. En
tät, kali dimma jemte mörkret och krutröken gör, att
man ej kan urskilja föremålen på tvenne alnars
afstånd. Detta mörker afbryter striden. Både vänner
och fiender hafva förbrukat ända till sista patronen.
Adlercreutz och Vegesack begagna sig af nattens
mörker för att rädda återstoden af sina trupper, trossen
och artilleriet. Ryssarne lika utmattade af striden äro
urståndsatte att förfölja och Adlercreutz uppnår
lyckligt Ny-Carleby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
