Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Över fjärdarna blå
mellan holmarnas veck
går ett vindstråk mot land, mot land.
Och ett segel ses stå,
och en motorbåts streck
ritar brygga från strand till strand,
Rakt steg Hammarby rök
bakom kullarnas dis,
vit står Ovansjö kyrka fram;
och jag minns hur jag dök
genom marsskör is
men min gosskropps knottriga stam.
Jag är kär i mitt land,
i dess sötma och ve —
men jag känner ej ord därför.
Men jag tänker ibland,
kanske få de det se
om i fall,
om för landet jag dör.
DEN UNGE PRASTEN.
84
Vi fick att övervaka
den blåa luftens sky
och ur dess krona skaka
frid över land och by.
Med vägen väl förfaren
mot himlen steg vår flykt
blott för att finna svaret
på jorden innelyckt.
Oss Gud har täckts förläna
att se, vad aldrig setts:
Vi äro här att tjäna
som bröder i Er krets.
Bland levernets bekymmer
vi ge vår tröstegärd:
hos jordens barn begynner
vårt hjärtas himmelsfärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
