Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroppsvård och själavård - III. Medicinskt-vetenskapligt tänkande och religiös erfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var som gjort honom frisk.» Den blindfödde
(Joh. 9: i—41) botade han utan att denne ens
visste, vern han var. Den botade förhördes
sedan flera gånger av fariséerna. Vid sista
förhöret löd hans svar: »Om han, Jesus, är en
syndare, vet jag icke, ett vet jag: att jag, som
var blind, nu kan se.» Det var först då han
senare åter träffade Jesus, som han bekände sin
tro. De besatta i Kapernaums synagoga (Luk.
4’ 33—37 = Mark. 1: 23—38) och i
gera-senernas land (Matt. 8: 28—34 = Mark. 5:
i—20 och Luk. 8: 28—39) botade han, då de
uppträdde hotfullt och utmanande mot honom.
En ond ande, som var dövstum, drev han
ut, varefter den dövstumme talade (Luk. 11:
H—32).
I sju berättelser är det ej den sjuke själv,
som utvecklar någon energi eller andlig
verksamhet för att nå Jesus, det är omgivningens
tro på möjligheten att genom Jesus återvinna
hälsan för de sjuka, som gör att de sjuka
komma till Frälsaren eller inom räckhåll för hans
hjälp. I två berättelser med elva sjuka draga
dessa genom höga rop om förbarmande folkets
och Jesu uppmärksamhet till sig.
I två fall där det särskilt berättas om patien-
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
