Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroppsvård och själavård - VI. »Protestantiskt kloster — hem för stillhet och samling»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människor det är, som i vår tid söka sig till
läkaren, då de borde ha uppsökt själasörjaren.
Det är endast enkla och alldagliga förhållanden,
som jag kommer att tala om. Om jag därvid
också med sympati och tacksamhet nämner om
livet i ett katolskt kloster, må ingen därav tro
varken att jag vill profanera något, som borde
varit oskrivet, ej heller söka driva en förtäckt
katolsk propaganda.
Jag var mitt inne i en kris, då några vänner
rådde mig att söka upp ett kloster. Jag kom till
ett tusenårigt kloster som låg högt uppe i
bergen mellan Pompeji och Salerno. Att jag alls
kom dit och att klostrets portar öppnades för
mig var en serie av underbara s. k.
tillfälligheter. Jag blev från första stund mottagen med
en kärlek och välvilja över alla gränser. Alla
förstodo att den långväga doktorn behövde vila
och frid. Aldrig kom någon med en taktlös
fråga, ingen sökte vinna en convertit. Jag fick
mitt enkla rum, jag satt i refektoriet och åt vid
munkarnas bord. De voro ett 20-tal goda, blida
människor av skilda åldrar. Var och en gjorde
sin dagliga gärning i kyrkan eller själavården,
i biblioteket eller i skolorna. I klostret fanns det
nämligen en munkskola, en internatskola och
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
