Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första vigilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ville riktigt slå på stort. Jag hade likaväl som
någon annan gäst i Linkiska parken kunnat ropa:
— Kypare, en flaska dubbelöl, men av bästa
sort, om jag får be! — Jag hade kunnat sitta där
till sent på aftonen och därtill helt nära ett eller
annat sällskap av vackra och fint påklädda unga
flickor. Jag är säker på, att modet inte skulle
svikit mig, och jag skulle känt mig som en helt
annan människa, ja, jag skulle varit nog djärv, att
när någon i sällskapet frågade: Hur mycket kan
väl klockan nu vara? eller: Vad är det för stycke
som de spelar? så hade jag med ledig elegans
sprungit upp utan att välta glaset eller ramla
över bäniken, och i det jag artigt bugande tog
ett steg framåt, skulle jag svarat: Tillåt mig,
mademoiselle, att stå till tjänst; det är uvertyren
till Donaujungfrun eller: Klockan slog just nyss
sex. — Hade någon människa i världen kunnat
taga det illa upp? — Nej, säger jag, de unga
flickorna skulle skälmskt småleende sett på
varandra, som de ju bruka göra, när jag tar mod
till mig för att visa, att jag också förstår mig på
den lätta världsmannatonen och kan umgås med
damer. Men då för mig satan rakt i den
fördömda äppelkorgen, och här måste jag nu i
ensamheten röka mitt —. Här avbröts studenten
Anselmus i sina självbetraktelser av ett
egendomligt risslande och rasslande, som tycktes
komma från något ställe nära honom i gräset,
men som snart gled över till grenarna och bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
