Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde vigilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
ande, pipande och pratande stämmor om vartannat,
att studenten Anselmus blev helt förvirrad och
tackade himlen, då han befann sig ute på gatan.
Knappt hade de tagit några steg, förrän de
mötte registrator Heerbrand, som älskvärt slöt
sig till dem. Utanför ingångsporten stoppade de
sina pipor, och då registrator Heerbrand
beklagade, att han icke tagit med sig något elddon,
utbröt arkivarien Lindhorst ofrivilligt: — Vad
för elddon! — Här finns eld så mycket ni
behagar! Och därmed knäppte han med fingrarna,
varur långa lågor sköto fram, som hastigt tände
piporna. — Se, ett sådant kemiskt
konststycke, sade registrator Heerbrand, men
studenten Anselmus tänkte icke utan inre bävan på
salamandern.
I Linkiska badparken drack registrator
Heerbrand så mycket starkt dubbelö!, att han, som
annars var en godmodig och stilla man, började
sjunga dryckesvisor med en darrande tenor och
frågade envar, om han var hans vän eller icke.
Slutligen måste studenten Anselmus föra. honom
hem, ty arkivarien Lindhorst var för länge sedan
sin kos.
7. — Hof t mann. Den gyllene krukan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
