Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skarpskytteföreningar. — Sammanfatta vi det nu sagda, så
blir unionskonungens rätt och makt att skydda rikena på
följande sätt beskaffad. Till att utföra ett försvarskrig på
norsk mark har han att utan grundlagshinder tillgå bägge
rikenas alla stridskrafter ograverade. Till ett försvarskrig
på svensk mark har han att befalla alla svenska krafter samt
Norges mobila krigsstyrka till lands, så ock hela dess flotta.
Men begynner han själf kriget, då har han jämte Sveriges
hela här och flotta att påräkna blott örlogsflottan från
Norge; för större makt fordras icke blott de bestämda
formerna i RA. § 4 utan äfven att sammankalla och inhämta
bifall af Norges storting. Vid alla dessa fall har konungen
ändtligen rätt att upptaga vissa "tillräckliga" särskilda
skatter af Sverige, men ingen § lägger en motsvarande
förpliktelse på norska folket.
En makt som, utan att vara särskildt stadgad, i följd
af allmänna regler tillhör unionskonungen är att ordna de
sinnebilder, hvarmed unionen i yttre måtto betecknas på
konungens titel, rikenas vapen och flagga. Genom beslut
i svenskt statsråd den 25 Januari 1814 ordnades titelfrågan
så, att Norges namn skulle insättas emellan Sveriges och
Götes; äfven på norska mynt och handlingar skulle det
alltså heta "Sveriges, Norges, Götes och Vendes konung".
Vid samma tillfälle bestämdes att uti det gamla svenska
riksvapnet norska lejonet skulle tilläggas i ett särskildt fält;
Norge fick sedan ⅓ andel af vapenskölden; i egna saker
hade rikena sina särskilda vapen. Om flaggan hade GL.
§ 111 den bestämmelsen att en unionsflagga skulle finnas
på norska krigsskepp; denna flagga gjordes gemensam och
bildades, genom beslut i svenskt-norskt statsråd den 7
Mars 1815, på det sättet att Norges färger (rödt med ett
hvitt tvärkors) sattes i det öfre hörnet närmast stången af
Sveriges gamla fana; handelsflaggen blef fortfarande olika
för länderna och utan unionsmärke[1]. Hvad slutligen angår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
