Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vår tid är i allmänhet benägen att underskatta formens
betydelse. En sund och fast, med tidsandan harmonierande
form äger icke blott en verklig skapande förmåga, så att
den redan i och för sig sträfvar att mana fram ett ädelt
innehåll; den bildar dessutom, och framför allt, genom själfva
sin fasthet ett oskattbart värn mot egennytta och egensinne,
mot tvedräkt och tvifvel och andra farliga frestare, som
smyga så allmänna omkring i vår ofullkomliga värld. Detta
är lagens betydelse för samhällena, dogmens för de religiösa
bekännelserna, principens för de sedliga karaktererna. Där
dylika uppfostrande, stödjande, tillbakahållande regler icke
finnas, där kunna de onda makterna blott allt för lätt få
fritt spel i samhällen och sinnen.
Gäller detta i allmänhet, så gäller det alldeles särskildt
hvarhelst fria viljor förenat sig för att vinna gemensamma
ändamål. Här skola alltid komma ögonblick, då stridiga
intressen omedelbart möta hvarandra, vare sig nu parterna icke
kunna enas om gemenskapens fordringar eller det själfviska
bästa vill tränga sig fram på bekostnad af det gemensamma
goda. I sådana ögonblick visar sig starkast behofvet af en
på förhand gifven yttre form, som värnar om det
ursprungliga ändamålet och alla parters rätt, tills passionerna förlora
sin makt och besinningen återvänder. Därför är det för en
union mellan stater, liksom för ett bolagsförhållande mellan
enskilda personer, en oafvislig nödvändighet att i kontraktet
äga fasta och klara rättsformer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
