Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungamakten att föra dess och unionens egen talan. Under gamle
Karl Johans tid har tronen också i allmänhet bevarat denna
ställning, och särskildt har den med fasthet afvisat de
ensidiga jämlikhetssträfvandena (1837 års diktamen,
instruktionerna för unionskommittén 30/1 1839, 4/1 1842, 7/12 1843). Med
Oscars tronbestigning vänder sig bladet, unionskonungen
stiger ned från sin öfver nationalmotsatsen upphöjda ställning
och börjar en medlande politik, hvarvid de högljuddaste
anspråken äro närmast att vinna hans öra; och så börjar
konungamakten luta åt Norges sida i handling och principer
(1844 års resolutioner, 1845 års trontal[1], 1862 års förklaring).
Sent omsider vaknar Sverige till insikt om, att ett
unionskonungadöme icke är eller kan vara ett rent svenskt
konungadöme. Riksdagen träder då fram 1859—60 för att
tillvarataga Sveriges egna intressen och rätt. Här fastslås nu
som Sveriges program, att unionen skall revideras i sin
helhet, så att inga rättigheter lämnas ut utan vederlag i
motsvarande skyldigheter. Strax därefter (1861) ger de Geer
uttryck åt den svenska tanken från första början — att
denna revision bör verka i riktning mot en starkare
sammanslutning, hvars form nu angifves som en unionell
representation. Vid samma tillfälle inlägger Sverige sin
gensaga emot Norges likställdhetsrätt med däraf härflytande
konsekvenser och häfdar Novemberlagens natur att gömma
den första unionella öfverenskommelsen, liksom det bestämdt
opponerar sig emot den norska tolkningen af RA. § 5.
Sådana voro de motsatser i uppfattning mellan
broderfolken, från hvilka den första stora unionskrisen lyfte
täckelset. Det är en hel härfva af konflikter, i formella
så väl som reella, rättsliga så väl som politiska afseenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
