Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsråd från hvardera sidan), dels slutligen att uttryckligen stadga
stortingets likaberättigande med riksdagen vid riksstyrelsens
anordnande. Riksdagen, som 1857 i hufvudsak slutit sig till
dessa förslag, fick emellertid betänkligheter då saken
förekom till afgörande i Dec. 1859, midt uppe i
ståthållarstriden; den fann dem för genomgripande att antagas utanför
den då påtänkta allmänna revisionen och sade därför nej,
medan stortinget biföll. Konungen upptog då, i ny
proposition 17/4 1860, det första af de tre syftemålen för sig;
och nu gick saken igenom, den 10 Jan. 1863 i Norge
genom ändringar i dess GL. § 41 och den 20 Januari i Sverige
genom ändringar i RF. §§ 39 och 41. Hädanefter var det
alltså förvandladt från formvidrig praxis till gällande rätt,
att myndig tronföljare tog styrelsens tömmar vid konungens
förfall; i sammanhang hvarmed hans inträde i
myndighetsåldern sattes ned till samma år som konungens, det
adertonde. Härmed blef IR. för långa tider öfverflödig; och de
olägenheter, som denna styrelseform medföra för Sveriges
själfbestämningsrätt inom unionen (se Unionen I, s. 49),
förlorade en del af sin praktiska betydelse. —
Detta var hela resultatet af de stora
lagstiftningsplaner, som gifvit denna period dess karakter. Eljest var det
icke mycket godt att se hos unionen, då han nu gick ut ur
den andra tidrymden af sin lefnadsbana. De jublande
förhoppningar, som engång hälsade honom, hade lämnat rum
för en nykter betänksamhet och en dyster misstro, vid all
den söndring och split som han fört med sig. De som
blickade djupare kunde ej längre dölja för sig, att han
saknade sin lifsluft — samförstånd mellan folken.
Med allt detta fanns dock ännu icke på någondera
sidan af Kölen någon tanke på att släppa unionen. Bättre
tider kunde komma ännu, och mången trodde sig se deras
gryning den minnesvärda dag år 1871, då de första
järnvägsvagnarne rullade öfver gränsen mellan Sverige och Norge.
Hvad politiska passioner rifvit sönder och de statskloke och
de laglärde icke kunnat hela, det skulle nog den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
