Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigstugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dä redia guss ord: Tröste- och tänkespråk.
Tålamod besegrar allt. Flit bräcker mödans skal. Blott
werksamhet är lif, och arbete är njutning.
Nu hördes bjällrorna närma sig i rask takt.
— Daglig öfning gifwer färdighet. Gör rätt,
det är din plikt, gör godt, det är din ära,
fortsatte Johan Petter i sorglig näston. Där tro och
kärlek styrka gifwa, försakelse blir lätt för menskan.
— Di kommer hit, åkara, sade Johan Petter. Nu
tar di å ve grinna.
— D’ä la noen, som sa te klockarn, gissade
Regenta och försökte se ut genom fönstret, som
nu stod svart i kvällningen. Nä, jesses, di kör
rakt på vårat, va kan dä va för främmat?
Släden stannade utanför fattigstutrappan, tunga
stövlar klampade på bron och i förstugan, dörren
rycktes upp och in kommer Johan i Havvik,
fjärdingskarlen. Han kom tydligen »i dragande kall å
ämbetets vägnar», ty han såg bister ut, en
förkroppsligad bild av den hämnande rättvisan.
Gubbar och gummor stirrade oroligt på den mäktige.
— Go kväll, sulle ja la sä, men dä egentelien
mä Stolpen och Regenta ja vell tala. Säj nu,
Stolpe, har du son din, Kalle, den lömmelen,
gömder här nôenstans. Ljuj nu inte utan erkänn^ för
här sa i alla fall ble unnersökning och
rumsterning. Finns han här, så säj ifra du mä Regenta,
å förvarra inte dett straff!
— Nää, fjärsman lelle, ja har inte sitt te nån
Kalle. Ä dä nôen aen sum har sett te Kalle Stolpe?
Nää, si dä! å faren sulle la va den närmasta.
— Inte har ja sitt te pôjken, sade Stolpe och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
