Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i tomma luften, ty man hade inte färg. Kommer du
ihåg, Olle, då jag hade köpt en heltub kadmium
för fyra kronor? Han blev formligen ursinnig och
skrek: är du galen, människa, jag som inte ätit
sen i förrgår! Hit med tuben på ögonblicket!
Han fick den och lyckades verkligen byta ut
den mot en liten tub kromgult hos färghandlaren
och få över tre kronor tillbaka. Sen blev det fest
på dillkött och öl. Man övervakades faktiskt för
att ej få förfalla till excesser i fråga om färg och
duk, då kotteriet var utan mynt. Kommer du ihåg
Otto, som brukade säga: — Kom så gå vi hem till
mig och röka middag!
Men allt det där minns du nog. Nu kommer
jag till ämnet. Jag hade hyrt in mig långt ute
på Kungsholmen hos en arbetarfamilj, som hade
ett kallrum, smalt som en sarkofag och kallt som
en sådan. Det blev höst med regn och rusk. Ingen
ville köpa mina usla tavellappar, och med mina
blomsterkort och skämtkort hade jag redan tröttat
ut pappershandlare och cigarrbutiker. Om dagarna
gingo jag och ett par kamrater och tecknade gamla
kåkar på Söder — lyckades sälja en och annan
teckning för en à två kronor till
antikvitetshandlare, i antikvariat eller till någon oförsiktig
samlare. Men pengarna duggade alltmera sällan.
Glåmiga i synen och rökande torrt i våra pipor
släpade vi oss omkring i stån, och, när kvällen
kom, ströko vi utefter kajerna och beundrade
lyktreflexerna. Det blev klent med himlastormningen.
Den uppträdde bara då magen någon gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
