Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att gillra bössor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bara några steg från det röda-gyllenträdet, letade
sig i den redan djupa skymningen fram till ett
bord och placerade sina smörgåsar och litrar.
— Nu gäller det att va tysta som möss, för
dä här huset ä som utå papp, viskade Karlsson.
Å såna där tjyvar har örona på skaft.
— Aja, om dä skvalpar lite iblann, så gör
dä väl ingenting, skämtade Stenberg. Å nu tar vi
väl slaktsupen mä däsamma, så ä dä teminstingens
gjort. Skål, Karlsson!
— Ja, skål på dej, Stenberg! Men nu ska
vi ta dä här pöompö å spara på dä fuktiga, för
vi har kanske hela natten på oss. Men en bit
ska vi ha, för tuggningen hörs väl knappt.
Snart hördes också bara tuggningen, avbruten
av ett och annat ljud av välmåga av det slag, med
vilket kineserna pläga visa sig artiga mot sina
värdar.
Så klunkades det försiktigt ibland och så
viskades det om fiske och sjöbragder och
klunkades och tuggades. Timmarna gingo.
— Dä va en jäkel som inte vill komma och
stjäla, sade Stenberg. Han kanske har blitt
gudfruktig, den rackarn.
— Å nej, han kommer nog bara vi ger oss
te tåls. Å någe fel kan dä då inte va mä varken
krut eller knallhatt, å torrt som snus ä dä under
slipstenshon. Men ja blir rent lurig på den här
vaktningen. När en inte får sträcka på bena,
så — —
— Vi tar oss väl en oppväckare då,
Karlsson. Skål på halvan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
