Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Xylografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årtiondet utkommen modern litteratur, men han har ett
ankare fast och kvar i det gamla, sin ungdoms
ideal.
En vacker dag blevo vi, han och jag bjudna
att segla ner till Liljefors’ Bullerö för att jaga hare.
Vi seglade tillsammans med Zorn, som också blivit
jägare på samma sätt som Xylografen.
Zorn överträffade betydligt Xylografen. Men
den tystnad med vilken Xylografen överträffade
Zorn efter avdagatagandet av en hare, var
storartad. Zorn, lyckoynglingen, sköt fem, vill jag
minnas. Xylografen sköt en — och han visste icke
att man efter ett lyckat skott bör skrika allstot.
Han stod lugn som en staty efter skottet, och vi
andra visste inte var haren fanns. Vi sprungo åt
det håll varifrån skottet hörts och träffade på
Xylografen just där han blivit posterad.
— Där ligger han! sade Xylografen och
pekade ner mot en dal under sina fötter.
— Nå, men varför kan du inte tala om det då?
— Huvudsaken är att han är död, och det
var väl meningen att han skulle dö? Här kommer
en hare. Jag upptäcker honom och lägger an och
skjuter. Jag träffar, haren dör, det är väl så
förbannat enkelt. Det är väl ingenting att skräna
allstot om.
Det var Xylografens första hare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
