Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broder Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonhåren, som lovade många slags extas. Det enda
man kunde anmärka på hans yttre, var att näsan
var litet röd, men han hade kylt den under en
predikofärd ut till öarna vintertiden. Så hade
djävulen sökt lägga hinder i hans väg som
förkunnare, men han hade fått fy skam på lång stång,
ty aldrig hade någon färd varken förr eller senare
varit så välsignad.
Broder Karlsson skulle komma på söndagen.
På förmiddagen skulle han tala hos skeppar
Erikssons änka, ty hennes sal var den största i
Storbyn. Och på eftermiddagen skulle han tala i
Södersunda, en halvmil sydligare. Och efter allt
att döma skulle det bli mässfall i kapellet, ty
vem ville väl höra komministern, när Karlsson lät
nådens honung drypa i församlingen?
På söndagsmorgonen var det liv på vägen,
som förde till Storbyn. Det var skjutsar och
cyklister och gående, friska, halta, blinda och
förtvinade, som trängtade att höra och se. Och på
ångbåtsbryggan blev det tjockt med folk, ty
Karlsson skulle komma med Runar.
Nu syntes redan röken bakom Östernäs udde
och de troende trängde sig fram i första ledet för
att hälsa förkunnaren. Och de ivrigaste voro
änkorna, ty Karlsson höll sig helst till änkor,
luttrade som de voro i smärtans bad och således
med hjärtan som stodo på vid gavel redo att låta
herren tåga därin.
Men bakom kommissionärens magasin låg ett
litet sällskap Djävulens barn i gräset och
vanhelgade söndagsmorgonen med kortspel, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
