Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broder Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja, jag ska lugna mej, dä ska ja, men
först — —
Och vig som en katt tog Kalle Söderberg
ett jättesprång och sparkade till Karlssons
handväska. Krasandet av krossat glas hördes, väskan
flög ur Karlssons hand, låset gick upp och
innehållet låg öppet för allas ögon. Mycket riktigt!
Nya testamentet simmade i eau-de-cologne bland
spillrorna av en literbutelj.
Kvinnorna gräto. Männen stodo villrådiga.
— Jag tar er alla till vittne på övervåldet,
kära bröder och systrar, sade Karlsson, och hans
ögon glödde hemskt.
— Ja, jag har också ärende te länsman, din
jäkla skojare! sade Söderberg.
Mitt i alltsammans ljöd Runars skärande
avgångssignal.
Karlsson knäppte ihop sin drypande väska och
gick med värdiga steg upp mot bönelokalen, följd
av sina änkor, medan manfolket intresserat slog
ring omkring Kalle Söderberg, som började berätta
om Smålands-Karlsson, och det ämnet var rikt nog.
Karlsson var för altererad att tala hos änkan
Eriksson. Efter en kopp kaffe och en fem minuters
bön för de få trogna, som följt med, satte han sig
i sin värdinnas bästa vagn och körde till
Häverösunds järnvägsstation utan att stanna vid
Södersunda. Gud vet, om han någonsin kommer
tillbaka.
För de intresserade meddelas här receptet på
Smålands-Karlssons omtyckta vademekumnubbe,
som på sin tid var mycket guterad av rallarna vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
