Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTÄDER, KOST OCH KLÄDEDRÄKT. 51
klockan sex på kvällen, måste farmaren arbeta till kl. åtta
ocli nio. Då andra arbetare ha tio timmars arbetsdag och
oftast åtta numera, har farmaren fjorton. Han har dock
den förmånen, att han är fri, sin egen, och slipper att ha en
inspektor eller fogde öfver sig. Att arbetet kännes lättare,
då man får drifva sig själf, än då man blir drifven, är ju en
känd sak. Dessutom har man den stora förmånen på landet,
att man får vara i Guds fria natur, får inandas den friska,
hälsogifvande luften, och njuta af det härliga solljuset med
det blåa himlahvalfvet öfver sitt hufvud. Sådant är
oskattbara förmåner, som landtmannen företrädesvis får åtnjuta
framfar den som airbetar inomhus, i an verkstad eller en
grufva. En sådan landtman "får länge lefva på jorden".
Detta visar också statistiken.
Man har iakttagit, att landtbefolkningen är inera religiöst
anlagd än stadsbon, fabriks- och grufarbetaren. Det
jäktande, evigt enahanda i en fabrik, i en verkstad, i en mörk
grufva kan icke frammana eller väcka religiösa känslor.
Affärsmannen har svårt för att samla sina sinnen och sitta stilla
för att afhöra en predikan på mer än en half timme, då
däremot en landtbo finner sig väl med en timmes predikan.
"Landet har vår Herre skapat, men städerna ha människorna
gjort." Men det är ju godt, att en del finner sig väl med att
lefva i städerna och låta sig sammanpackas på en liten fläck,
ty om de alla komme ut på landet, skulle vi, som nu lefva där,
icke få så etort utrymme, som vi åstunda. Därför är det nog
väl ställdt af den Allvise, som det är.
Herren Jesus har ock lånat sina sköna och oförlikneliga
liknelser från landtlifvet. Vi påminna blott om liknelserna om
såningsmannen, som sådde god säd i sin åker; om
senapskornet; om surdegen; om en skatt, som Var fördold i en åker; om
fikonträdet; om arbetarna i vingården; om en rik man, som
hade ett fält, som bar ymnigt; om den gode herden och fåren.
Sin längsta och utan tvifvel skönaste predikan höll vår Fräl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
