Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
’ BANBRYTAREN.
slut. Familjen bestod af fem personer. De hade fått låna
något hos några grannar, men rra var det på upphällningen
äfven för dem. Mannen gick till staden — en liten by med
ett par små handelsbutiker, ett postkontor o. s. v. — för att
köpa ett dussin råttfällor. Råttskinn voro på den tiden i
högt pris, 25—30 cents stycket, och om han kunde fånga
några af dessa skadedjur, skulle han för de penningar, som
han fick för skinnen, kunna köpa mat för de sina. Men han
hade intet att köpa råttfällorna för, och köpmannen nekade
att lämna honom dem på kredit. Mannen baid att han för Guds
och sin fattiga, hungrande familjs skull få de där råttfällorna
på kredit, men järnhandlaren var obeveklig. Ett långt
samtal utspann "sig mellan den fattige nybyggaren och
järnhandlaren, men utan resultat. Då kom en stadsbo in i butiken och
blandade sig i affären till den fattige farmarens förmån. Han
gaf handlaren en skarp tillrättavisning för hans
obarmhärtighet och sade: "Om du icke vill betro honom för ett dussin
råttfällor, så skall jag gå i god för honom." Följden blef
den, att farmaren fick ett dussin råttfällor på kredit och
gick hem glad och lycklig. Han lyckades fånga flera dussin
råttor och fick 25 cents för hvarje råttskinn. Han fick nu
mat för sig och sin familj för en längre tid samt betalte
järn-handlaren för hans råttfällor. Sålcdtas ljusnade det för dem
den gången.
Det var också en annan sak, som gjorde det möjligt för
kolonisten att lifnära sig under dessa hårda tider. Våra
många fiskrika sjöar hjälpte oss. Så länge som det var så.»
svårt att, få det nödtorftiga, var det en sådan myckenhet af
fisk i våra sjöar, att vi kunde taga hela vagnslass. Ofta togs
fisken med bara händerna i små bäckar nära deras utlopp i
sjön. Men sedan vi fingo så mycket bröd och kött, som vi
behöfde, blef det mindre fisk i sjöarna. Enahanda var
förhållandet med jakten. De första åren var det en stor
myckenhet vildt, men sedan vi fingo bröd i öfverflöd, blef det mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
