Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN SOM EN VIK TIG*EA K TOR. 139
ståndet i detta nybygge tyektes vara högst beklagligt, oeh
mörkt såg det ut.
I ett annat nybygge i Skånska härad var det något bättre
ställdt. Detta nybygge var något större, hvarför vi alltid
hade mera folk på våra sammankomster, än som var
förhållandet i Illske härad. Mycket folk är alltid imponerande och
har en viss attraktion samt ger talaren en viss inspiration.
Är nu också folket någorlunda uppmärksamt, så hjälper det
talraren betydligt. Att röka sin "homestead" tobak, språka 0111
jord och värld, möjligt och omöjligt, det hörde dock till
ordningen öfverallt. Kvinnornas samtalsämne var också i det
stora hela detsamma. Såsom den goda boken berättar, är ju
förhållandet det, "att den som plöjer med oxar, han talar om
oxar." Då sammankomsterna vanligtvis höllos i husen,
kunde ju icke folket få gå fastande hem, tv, mente man, de kunde
då "uppgifvas i vägen". Att mat serverades efter
gudstjänsten, var således vanligt på den tiden, hvilken man brukar
kalla "den gamla goda tiden". Under tiden måste folket
vänta, medan kaffet kokade samt någon gång äfven fisk och
potatis m. m., och osökt tillfälle gafs då att samspråka om
ett och annat.
En gång kom samtalet in på ett ganska kvistigt ämne. Det
blef nämligen fråga om hvad som är orsaken till att det
regnar här och icke där, och att det kan hagla midt på
sommaren. Flera personer talade ganska förnuftigt och mente, att
insjöar, skogar o. s. v. hade någon betydelse härvid. De flesta
som yttrade sig i ämnet voro ganska eniga. Men där var en
man — och han mente sig vara den bäste kristen i
församlingen — som protesterade emot de gjorda förklaringarna
med all makt. Han gjorde grimaser med munnen, stampade
i golfvet ibland, knöt handen och förlöjligade dem som
på-stodo, att sjöar och skogar hade något med regnet att göra.
"Jag är viss på att Gud bestämmer regnet, huru mycket oeh
hvarest det skall falla, ja, han bestämmer, hvar hvarje droppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
