Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE MINISTER IF.LLA HANDUNGARNA. 229
människors lyten, deras fel och brister, dumheter och synder.
Detta baktal, detta förtal och sladder, dessa domar utan
barmhärtighet — alltsammans i pastorns närvaro — detta iir It
ws-besök.
Pastorn drages allt för ofta in i denna hvirfvel och
deltager med i detta eländiga snack. Är han aldrig så litet gliidtig
och språksam och har något anlag för humor, så vet han icke
ordet af förrän han är midt inne i smörjan. Är pastorn
däremot af en mera allvarlig natur, af det slag som talar om
andliga ting både i tid och i otid, så får familjen bereda sig på
att i stället för cn vanlig skvallerstund få en uppbyggelsestund,
men ofta blifva då familjens medlemmar mycket missbelåtna
med pastorns besök. Folket vill i allmänhet icke, att ett
husbesök skall få en så allvarlig prägel, utan att det i stället skall
tjäna till sinnets uppmuntran. Kommer pastorn helt
oförmodadt på besök, så är det icke heller så bra. Hustrun önskar
ha skuradt, städadt, fäjadt och dammadt tills pastorn
kommer, och det bör man ju icke heller klandra henne för. Så
må pastorn ha god takt och förstånd nog att berömma
hustruns goda mat, bröd, smör, kött, ost, kaffe, bakelser eller hvad
det nu är. Jag är af det slaget, att jag högst sällan vare sig
berömmer eller klandrar maten hemma eller borta. Mon
otacksamt skulle hustrun känna det, om icke pastorn gåfve
henne något erkännande för hennes förträffliga anrättning.
Nu blott en liten anekdot från ett besök under den gamla
tiden hos en familj. Vi spisade middag och jag hade druckit
två kappor kaffe. Då frågade hustrun: "skall det vara mer ?"
"Ja, kanhända, men då knappast en half kopp."
Hon tog koppen och fatet och gick bort till spisen och
hällde i, så att kaffet flöt öfver brädden på koppen och ner i
fatet. Då hon kom fram till bordet med det, sade jag: "Var
det också en half kopp?"
Hustrun svarade: "Ja, du dricker det nock!". Detta var
ju i all välmening sagdt, men hon lade en sådan accent på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
