Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
BANBR YTARRN.
jag varit på lördagen, skulle icke sammankomsten hållas,
utan hos en granne ett par mil därifrån. På
söndagsmorgonen rasade en sådan snöstorm, att icke ens farmaren vågade
sig ut. Han hade varit i en snöstorm ett par år förut, och
höll på att sätta lifvet till, nu var han rädd, och det var icke
underligt. Jag ville nödvändigt i väg. Länge diskuterade
vi huruvida vi skulle våga oss i väg eller ej. Yi gingo ut och
in många gånger. Ändtligen beslöto vi oss för att resa. Den
ene satt i släden, den andre gick bredvid. När vi åkt en mil,
kommo vi till en källare, där det bodde en annan farmare,
som vi skulle ha med oss. Jag skulle nu åka, och en man
gick på hvardera sidan om släden. Efter en stund kommo vi
fram till stället, äär sammankomsten skulle hållas. De
förvånades högligen af vår ankomst dit, som om vi hade kommit
ned från himmelen; att komma fram på jorden ansågo de
vara omöjligt. Det var nu vid tiotiden på f. m. och folket
spisade sin frukost. De voro naturligtvis icke söndagsklädda,
ty de väntade alls icke på någon främmande i dag. Blott
några stenkast därifrån bodde en granne, som skulle ha bud
•om att prästen var kommen; men knappast någon vågade gå
till grannen för att gifva honom bud om sammankomsten, så
häftig var stormen. Jag predikade nu för några få åhörare.
De två männen, som varit i mitt sällskap, familjen där vi
voro, och ett par grannar. Jag hade rest bort på
fredagsmorgonen, legat öfver på lördagen och så söndagen, och det
tog mig sedan måndagen för att resa hem igen. Således fyra
dagar för att hålla en predikan för 4 @ 6 personer. Detta är
ett af de många exempel, som vi ha från nordvästern.
En vikarius, som jag hade under min resa i fosterlandet,
och en lekmannapredikant skulle en gång företaga en resa,
och hände det så att hästen var törstig, och då han fick se ett
vatten bredvid vägen, sprang han ut i sjön. När han druckit
hvad han behöfde, vände han om, men stjälpte därvid vagnen
och lämnade de två herrarna i det våta elementet — han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
