Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 BANBRYTAREN. .
nedför backe, så länge han orkade, och brydde sig föga om
betsel eller tömmar. Kärran var hemmagjord. Hjulen hade
en gån g utgjort en del af en gammal hästräfsa. Det ena
hjulet hade förlorat flera ekar och hjulringen hade böjts inåt,
så att kärran gaf en duktig stöt för hvarje gång hjulen gingo
omkring. Axeln var af järn. Tvenne grofva pålar, den ene
barkad och tillyxad, den andre obarkad, voro fästade vid
axeln och tjänade som skaklar. Sitsen utgjordes af ett bräde,
anbragt ofvanpå axeln. S. måste på denna finna plats för
en kappsäck med kläder uti och en säck hafre förutom sin
egen lekamen. Selen utgjordes af bitar af remmar
sammanfogade med snören ("twine"), oeh tömmarna utgjordes af ett
groft snöre. Sålunda utrustad begaf sig S. i väg en solvarm
eftermiddag i augusti, sedan ett stort regn nyss förut
upphört. Hästen var vid godt humör, och alla försök att få
honom att gå sakta voro förgäfves. Snabb som vinden rusade
han framåt på den ojämna vägen. XJppför och nedför, genom
vattenpölar och gyttja bar det af lika fort. Sedan S. slitit
af skinnet på sina fina studenthänder på de hvassa snörena,
som kallades tömmar, förmådde han icke mer än söka hålla
sig och sina säckar kvar på brädet, hvilket dock icke alltid
lyckades utan möda. När han ankom till H., uttröttad och
solbränd och uppskakad och nedstänkt öfver all beskrifning,
var han sannerligen en syn att se, och sent glömmer han den
resan. Följande måndag förnyades erfarenheterna under
resan tillbaka till L. G. Pastor S. var icke något musikaliskt
snille. I Röck Island fick han betyg på att han icke kunde
sjunga. Sådant betyg hade han fått, om ock mindre officiellt,
många gånger förut. När han i barndomen någon gång
försökt att sjunga, brukade han blifva tystad med tillsägelsen:
"Tyst du, du vet väl att du icke har not till .att sjunga." Och
han teg. Men när han kom såsom präst på missionsfältet i
norra M., då fick han icke tiga, och då var det för illa, att
han icke kunde sjunga. Hvad skulle han taga sig till, då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
