Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
BANBRYTAREN. .
att tiden är inne, då han borde flytta. Vi ha länge känt
behof af pastorsombyte; vi förstå nog, att församlingen lider
skada och går tillbaka, så länge vi ha denne våran pastor.
Som vi alla veta, så gör han ganska sällan husbesök, och
ungdomen kan han icke med — icke draga till församlingen.
Det finnes också flera utom församlingen stående, som han
borde draga till församlingen. Så är det äfven en annan sak,
som förekommer ofta i hans predikan, näml. om det hemliga
sällskapsväsendet — det anse vi, att det vore bäst, om han
tege därmed. Mycket mera kunde här tilläggas, men det
sagda må vara nog. De som äro lika med oss i tänkesätt, de
underteckna här nedan sina namn: Göran Göranson, Jesper
Jesperson, Ivar Ivarson, Mickel Mickelson m. fl."
Denna petition gjorde dock icke tillfyllest. Göranson och
Mickelson blefvo mäkta gramse. Men Göranson var väl
rådvill och dock icke rådlös. Han beslutade sig för att gå till
en grannsocken och fråga deras pastor om råd. Denna pastor
var något till åren och hade varit i ämbetet i femton år. Han
hade själf haft några rätt bittra erfarenheter och kände
människohjärtat, att det var ett argt och illfundigt ting öfver
allting. Han hade nödgats flytta tvenne gånger under rätt
brydsamma omständigheter.
Göranson kom till denna pastor, just som han kommit hem
från ett besök hos en familj, där man och hustru voro oeniga,
och där han försökt att försona dem, utan att det dock hade
lyckats. Pastorn var således mycket nedslagen, då mannen
inträdde i hans ämbetsrum. Göranson hälsade vänligt och
började strax tala något religiöst, himlade med ögonen och
drog en djup suck. Han begynte berömma pastorn på många
sätt, sägande: "Ack, om vi hade en sådan pastor, som han
är, jag har haft den stora förmånen att höra eder ett par
gånger. Jag glömmer aldrig hvad han sade då — men alla
församlingar kunna ju icke få de bästa, må en la veta."
Mycket sådant äckligt smicker talade Göranson. Men pastorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
