Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ m& S6 ms
skapade andra, huru sköna och fhilitad&de dessa
ock kunde vara. Skalden, konstnären, tonsättaren,
philosophen, — alla desså förlåter man all
möjlig vårdslöshet om deras egen person, och man ser
dernti endast, till hvilten höjd de Sro sin konst
eller sina idéer tillgifna; men icke s& med
qvlrt-nan. Man kan väl förlåta äfven henne;* men mah
beklagar henne, ^öjer axlarna och — kan
omöjligen älska henne. Detta ar det största och
renaste bevis, att hon icke passar tllldessa konstens
utkorade, ty en qvinna, som försmår kärlek och
föredrager ^nnat, hön ar Icke mer nägon q vinna,
ntan ett mellanting, sem både mannen och den
verkliga, sanna, sköna qvinnlighéten gå skyggå oeh
förundrade förbi. De obildade och r&a fe och
f . ■ >* ,. ’ ■
begabba henne, de bildade och tänkande skänka
henne en sorgtig ech UkgiHtig beundran; men
ingen ritte gerna, att hoB sltutte rara en syster, en
maka, en dotter, knappt nog en väu, ty hos hvetb
skatt man tro på vänskap, som föraktar käriek?
Altt detta icke förthy, trifres jag ganska väl
hos Grefvinnan M.; oeh Ångetikas verkliga,
roed"-födda sinne for konsten oeh aftt skönt skänker
mig mänga högst angenima stunder, och den
sköna, snillrika Grefvinnan Kfvar mig ofta och hade
troligen fått nägon magt öfver mig, om hon Icke
understundom, och sig oretande, påminde mig om
en tid och en person, som jag ville kunna utplåna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>