Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och inte blir detaä snart heller, det känner jag
pdL mig — sade han; men då började de båda.
an-/dra madamerna prata och . bevisa, att äta och
drfc-¿ ka^ litet kaffe-med, en tår brännvin etc..vore
.mycket nyttigt för sorg och an vände« alltid vid
dylika tillfällen.. Den ena erbjöd sig att lagatill, don
-andraatt smaka, om blandningen var god och
lagom; men den gamle mannenavarede på allt: ”Nej
. tack, Madame! Gar sig intet besvär, Madame!Dry
sig inte om mig, Madame! Var al god och hall
till godo sjelf, Madame! etc. Hustrun bara grät.
^–Maru gammal var Johan? frågade.den
e-na af liksveperskoraa,. vål vetande af gatorna!
vana och erfarenhet^ att* den enda tröst,, som fanns
ntom; kaffe och brännvin; var att få tala om den
döda.
- — Han ?ar> sjutton år; ~ svarade modem,
gnyf-iande -r- men han .hade vett och förstånd som en
gammal kärl, och sä stadig och beskedlig! —
Aldrig skulle man se honom ute p& några
skälmstye-^ken eller i .sällskap med andra liderliga sällar,
utan hemma var Jian på verkstaden, eller ock här
hos oss~. Och hvad han fiek öfver af sin lilla
för-tjenst, delade han med oss. För alla de tusen
gånger han hemkom med en fjerndel* socker och en
^ fjerndel kaffe åt mig, och snus eller tobak åt far
sin!
Nu såg Axel, huru. det dåliga ljuset speglade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
