Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandra sd% att det icke för min skull blir utstött
ur diu himmel. Det är en afgrundstanka: för min
skull! — 0, mitt barn, mitt barn! huru bittra
|-rp icke de tårar, jag fäller på din grift, och
hu-rji ljuft sorgliga kunde de icke varit, om du va*
rit en pant af en älskad makas kärlek; ty det är
icke din död jag sörjer, utan ditt lif jag ångrar!
Axel grät ungdomstårar och kände sig ensam
i veriden. Huru många långa timmar han dröjde
vid den lilla griften, visste han icke sjelf, och
med en här af bittra tankar i följe vände han
slutligen hem till sig.
Besynnerligt nog var,1 att under hela tideft
hade knappt en enda tanke fallit på Mathilda;
men nu framstod i eu hast den arma, sörjande
modern för hans inbildning, och han kände en
gräslig smärta vid tankan på hennes sorg; en
smärta, som nästan gjorde Mathilda kär för ho«
fWMU.
— O, jag vill trösta henne! — sade han; men
i hela hans rika inbildning fann han icke ett en«
da medel dcttill. För motgångar, för sorger,
äf-ven de bittras.te,. finnes tröst och lindring; men
för samvetsqval! — Hvad finns för dem? Egen
ånger och bättring, — intet annat. Detta käqde
Axel för väl, för väl, och dock skulle han gifvit
till allt, för att med ett enda trösteord få lätta
Mathildas, i hans tanka, så nedtryckta själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
