Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m i84 m
ét tvSoife oformligt långa och dito smala Ijas t
tvänne oändligen höga, spensliga och nlgot
ran-kiga ljusstakar. Kallt i rummet rar det alldelefs
förfärligt, och en allmän otrefnad bemägtigade
sig Rosina. Hon frågade Lona helt sagta, om hon
framgent skutte bo här, men fick d& det hugnan*
de och lugnande svar, att hon blott för denna
hatten skulle’ ligga i förmaket, ’emedan
Grefrinnan icke velat l&ta elda lierines blifvande rum,
förrän hon sjelf kom*
— Herre Gndl — tänkte Rosina — Mldt i
skogsbygden! — Men, bara hon kom in till Tantea*
så glömde hon nästah ali den ytterliga
hnshätt-Samhet, göm äfven i den minsta småsak
uppenbarade sig* *
Sedan G ref vinn an läst ett par capitel i B!r
heln högt för Rosina, tog hem vänligt godnatt af
s|n unga glägtlng, ieke förglömmande, att leende
bedja henne räkna fönsterrutorna i hennés nya sef»
rum och sedan drömma något angenämt*
Detta var Icke a& lätt verkstäldt som gagdt,
ty feustren voro fyra och der til i ganska höga,
med många mindre rutor.’ RoSina var dock ndg
barnslig att räkna dem alU, och; med en viss
liten förundran, — och hrafföre skall man neka
det? — med en af dessa små gfadjekånsfor, som
man har, dä en iften önskån i den vägen’
upp-fyUeSf fann hon, att rutornas antal precist utgje*»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>