Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leende till Axela tysta, tankfulla uppsyn, trott
tig kunna slata, att kan var en bild af ajelfva
sagtmodet och tålamodet, hade gifvit sig god ro;
jnen na funno de sitt misstag och började an*
stränga alla sina krafter, för att åtlyda den
otå-liga nådig Herrn, om hvilken betjenten visste
berätta, att han hade ett god t förråd, så vil af
vrede, som drickspenningar, hvilket helst han fan*
för godt att dela died sig utaf»
. Mot morgonen friskade vinden upp en smula
oeh kårade i seglen så pass, att klockap 3 voro
de i Motala» Axel hade icke brådiom, icke
heller längtade han till Medevi, om hvars
brunns-gäster han alldeles ingen kunskap hade. Han tog
sig således en god morgonlur, sådan ungherrarna
jdägakuuna den taga, derefter en dito, dito
frukost, der kvarken lax eller Madera fattades.
Sedan besåg han å nyo factoriet* hvilket,! hans tan*
ka, var sig vida mer likt sedan sist, än det
sköna Carlsborg. Ingenting var honom nu hvarkei*
nytt eller förunderligt» Han hade sett så
mycket på denna mellantid och lyckligtvis tagit reda
det mesta och gick nu, mer som en skarp
eriticas till väga, än som en nyfiken beundrare»
Tiden nträtiar mycket» Bland dess förfärligaste,
verkningar är dock, att den förstör illusionerna*
Hvad man nyss såg som ett skyhögt Himalaya*
ar na blott en mullvadshög; hvad man beundra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
