Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• m so m
afgjord sal, att ingen ens frågade derom, och di
Sr det ganska svårt att’taga menniskor ur deras
villfarelser. Si lange man tviflar, söker och
tager man upplysning; men, nar man tror sig
vara fullkomligt förvissad om en sak, talar man
deren! med én ton, aom Sr oind ligen svårt att
motsaga¿ Detta erfor Resina i hvarje ögonblick
vid Medevi. Menniskerna hade nu en gång fått i
aitt. hnfvud, att hon var Alberts trolofvade brud,
och allt hvad hon deremot kunde invanda styrkt
te dem ehdást i deras Wening och gjorde dem en
vitare. Rfbsina1 togélntfigen det kloka partí, atttåk
ta dem tro, hrad *dé ville, oeh Öfverteninait ttden
ått gifvaJ dem deras valförtjenta långnäsor. Inner*
ligen bekväm fann hon denna genüg nu, hvad IfRa
Soden angick, ty, öm hart trott henne varat sft
víünden¡ ¿om hen i dét héla var, si hade hana
blomsterspråk mi hända tagit den persuadörande
formen, i stallet for att den nú rngiék f en-re*
gTetterande mtfllton och med de flesta dtaterna
Ut Miltons Pamdise Löst.
1 * Axel fiara poütíeerade under hela
äftonprome-häden, och, om hans rtiörka, genomträngande blick
hågon gång uppletade Rosina, sä var det, iiarhóA
felldeieb icke künde dét tnirke. Ew enda ging
möttes deras ögon eft hundradels seOnnd, båda
étadnade de i sitt tal; men båda tögo de fctrax vid,
hvar p€ sitt h&ll. ♦ * ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
