Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brinnande ho g, och derför tackar jag dig.19 JSir
jag uttalat dessa ord, slog man mig på axeln, och,
v&r jag rande mig om, stod den dystra Theodor
bakom mig och sade utan alla omsvep: ”Jag
tycker om dig, do år en man! Jag har ånnu icke
«ett ett bedrägligt drag pi din panna eller hört
en lögn nr din mun. Jag tycker om dig!” 1 des«
«a ord låg ett oemotståndligt behag, äfvenomjag
avsåg dem komma från en vansinnigs mun. Jag
besvarade hans handslag och sade ovillkorligt:
”Äfven jag tycker om dig och skulle göra det mer,
om du vore mindre sluten inotn dig sjelf och vil*
le vara med om våra tidsfördrif, efter du är en
nngi rask man, du som vi.”
— Skulle det gifva mig ett värde i dina ögon?
—-sade Theodor med ett hånskratt.
— Om icke ett värde just, — svarade jag—sl
skulle det dock bevisa, att du kunde blifva värd
den vänskap, som jag känner mig i stånd att
hysa för dig, om da icke afsöndrade dig från
men-nfskosligtet och endast lefde i din egen
sjetfska-pade verid.
— Och vet da väl, huru der afe^ut? —
frågade han mig. Jag svarade honoi^ntt derom var
jag liknöjd, når han tycktes betrakta min med så
mycket förakt.
— Och föraktar dn Icke sjelf till en stot déf
den verid, du lefveruti? — frågade hån, ocb, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
