Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Na lerimade de Margaretas cell.
Theodor hade varit en stum åskådare
oohå-hftrire af deqna scöne, och Margareta tycktes ic?
ke en gång märkt honom; men hvarje hennes ord
hade trängt; in 1 hans innersta och der väckt en
sällsam känsla af blygsel öfver all den kärlek, all
den försakelse och rej^gnotien, som har uppenba-*
rade sig för honom, och han var klok nqg att
sjalf inse, på hvilkcn höjd den arma Margareta
^tod, jemnförd med honom sjelf. Men han sade
intet. Männernablifva slamma, när de någon gång
se sig öfverträffade af en arm qvinna, ’äfven när
det är i kärlek och försakelse, vid h.vilket de dock
borde vara vana.
Under nedgåendet samtalade Axel och Doctorn
ifrigt om Margareta*
— Men hon är ju icke galen! — sade Axel —
Det år ju förfärligt ott insperra .denna arma va*
relte hår. Hon är ju eå klok, så redig som någon
af ess.
— Så tyckte äfven jag i början; — sade
läkaren men besinna, att han^ hennes Gudmund,
fr det enda i hela vida verlden, som sysselsätter
henne! Hon år död för allt annat. Hon hör, ser,
fattar, tänker sig icke något utom honom.
— Ja; men hon år ju så snygg, så ordentligt
klädd, blott det tyckes bevisa en viss eftertanke
— anmärkte Axel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
