Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xel trodde sig gerna kunna lemna honom på
e-gen hand, helst han hade sin egen gamla betjent
med sig, och Berggren dessutom fick några små
instruetioner, i fall de skulle behöfvas.
— Farväl, kära Theodor! — sade Axel —
Lycklig resa hem! Bry dig inte om att säga, hvart
jag tog vägen; det är helsosamt, när brunnsgäster
få några små myror i hufvudet. I afton träffas
vi åter; men — tilläde han sagta — lofva mig,
att icke i afton söka få tala med Rosina! Du gör
både henne, mig och dig sjelf dermed en tjenst.
Säg, vill du lofva mig det?
— Jag lofvar; — sade Theodor — men det var
ett hårdt löfte, da tog af mig. Jag har längtat
— jag har, sofvande och vakande* endast — drömt
ojn —... —
Men nu small det! —- Nu ropades alla
passagerare om bord, nu drogs landgången in, och nu
vinkade Axel, från fartyget, sitt farväl till
Theodor, och denne reste snart utaf till det gamla,
välbekanta Medevi, hvars höga, uråldriga ekar
hvarje år se nya passagerare, nya originaler*
vandra i sin dunkla skugga och i de friska,
välgörande källorna söka bot för alit möjligt ondt, så
väl lekamligt som andligt. — Mycket begärdt!!!
Nu gungar Axel på Wetters-våg och sprftkar
oro mångfaldiga däggande djur, som skola
inför-skrifvas och anskaffas, om nya utländska sades-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
